Fonder som har ett fokus på hållbarhet är just nu väldigt populära bland de svenska pensionsspararna. Här kommer du få mer information om vad som kännetecknar en hållbar fond och vad du bör tänka på om du funderar på att investera i hållbara fonder. Hållbarhetsmärkta aktie- och blandfonder har visat sig ha en bättre värdeutveckling än andra fonder, men det betyder inte att allt som glittrar är guld.
Fonder i PPM-systemet
I PPM-systemet finns ett utbud på cirka 800 fonder för pensionsspararna att välja bland. Det finns olika typer av fonder i premiepensionssystemet; bland annat aktiefonder, blandfonder, räntefonder och generationsfonder. Den som inte själv har tid, kunskap eller lust att välja fonder till sin PPM-portfölj, kan anlita en fondförvaltare att göra detta. Advisor är ett exempel på en svensk fondförvaltare som har PPM-förvaltning som något av en specialitet. Den genomsnittliga avkastningen som Advisor har haft sedan år 2000 är 11 procent. Detta kan jämföras med den genomsnittliga avkastningen i PPM-systemet i stort under samma tidsperiod, vilken ligger på 3 procent per år.
Premiepensionen förväntas bli en allt viktigare del av den allmänna pensionen, det vill säga den pension som administreras av Pensionsmyndigheten och baseras på din inkomst från förvärvsarbete genom åren. Genom att anlita en fondförvaltare behöver du inte oroa dig om aktiemarknaderna går upp eller ner – din förvaltare håller koll på marknaderna åt dig och gör de förändringar i din fondportfölj som krävs. Advisor har också en egen fond i premiepensionssystemet, Advisor Världen, som har ökat drygt 60 procent i värde under de senaste fem åren.
Vad är en hållbar fond?
De så kallade hållbara fonderna har en M/E-märkning, vilket innebär att de tar särskild hänsyn till miljö och/eller etik. Dessa fonder har också en hållbarhetsprofil som du kan hitta på respektive fonds informationssida. Hållbarhetsprofilen är en information som är framtagen för att informera dig som presumtiv andelsägare om hur fondens hållbarhetsarbete ser ut, samt vilken inriktning fondförvaltaren har valt för fonden. Här specificeras bland annat vilka typer av företag som den aktuella fonden inte investerar i, beroende på de aktiviteter som företag kan vara involverade i.
Det kan till exempel röra sig om företag som tillverkar eller handlar med vissa produkter som anses vara dåliga ur ett hållbarhetsperspektiv. Några exempel på sådana är kärnkraft, kolkraft, gruvverksamhet, asbest, kontroversiella vapen (till exempel klusterbomber och antipersonella landminor), pappersmassa och palmolja. Andra exempel på företag som hållbara fonder kan avstå ifrån att investera i är företag som inte följer internationella normer om miljö, korruption och mänskliga rättigheter. Hållbarhetsmärkningen garanterar dock inte att ett fondbolag inte placerar i företag som ägnar sig åt någon eller några av ovanstående aktiviteter.
Företag som agerar i en gråzon
I en undersökning som nyligen utfördes av Fair Finance Guide, visade det sig att 15 fondbolag hade innehav i företag som handlar direkt eller indirekt med företag som har kopplingar till kontroversiell vapenexport. Vissa av dessa fonder hade den miljö- och etikmärkning som nämns ovan. Det är därför viktigt att den som är intresserad av att investera i hållbara fonder själv läser fondbolagets information som berättar hur de agerar ur ett hållbarhetsperspektiv, för att bilda sig en egen uppfattning och göra egna bedömningar av deras hållbarhetstänk.
Titta särskilt noga på vilka branscher som fondbolagen undviker att investera i och vilka företag de väljer bort. Fundera till exempel över om du tycker företag som tillverkar lastbilar som kan användas av diktaturer eller stater i krig, eller utrustning som levereras till vapentillverkare, är okej investeringar eller inte. I fonder med miljömärkning kan bland annat oljebolag ingå i fondportföljen, vilket kan tyckas går stick i stäv med ett företag som ska ta särskild hänsyn till miljöaspekter. Dessa är bara några exempel på vad du bör hålla utkik efter när du väljer bland fonder med hållbarhetsmärkning, om du är genuint intresserad av dessa frågor.
Samma fokus på god avkastning
Det internationella namnet på hållbara fonder är SRI-fonder, vilket står för sustainable and responsible investments. Precis som namnet antyder, handlar det om fonder som fokuserar på hållbara och ansvarsfulla investeringar. För att få klassificeras som en hållbar fond måste fonden i fråga ta särskild hänsyn till hur de företag som fonden placerar i agerar. Detta innebär dock inte att de fondförvaltare som placerar i den här typen av företag, tack vare att de tar ansvar för viktiga frågor som miljö och hållbarhet, gör så oavsett företagens utsikter om lönsamhet i ett långsiktigt perspektiv. Hållbara fonder har nämligen samma avsikt att generera en positiv avkastning till sina andelsägare som andra fonder. Den enda skillnaden är alltså att förvaltare av hållbara fonder väljer bort företag som inte anses ta sitt ansvar i viktiga frågor som miljö, etik och mänskliga rättigheter.
Hållbara fonder i PPM-systemet
Du kan urskilja de hållbara fonderna från övriga fonder i premiepensionssystemet med hjälp av M/E-märkningen. Fonder med denna märkning tar särskilt stor hänsyn till hållbara aspekter såsom miljö och etik i sina placeringar. Den andel av fonderna i premiepensionssystemet med en miljöprofil eller etisk inriktning (det vill säga M/E-märkning) har på senare år ökat och uppgår idag till inte mindre än 24 procent, enligt Pensionsmyndigheten. 2015 låg motsvarande siffra på 23 procent, vilket var en rejäl ökning jämfört med året dessförinnan. Många av de större svenska förvaltarna har numera M/E-märkning och detta gäller även det statliga alternativet för pensionssparare som inte gör något val, AP7 Såfa.
Just det faktum att flera av de stora förvaltarna har gått över till en hållbar förvaltning tror Pensionsmyndigheten är en förklaring till den stora ökningen. En annan orsak till detta kan vara att hållbarhetsfrågan har fått ett allt större utrymme i massmedia, vilket har lett till att även den genomsnittlige konsumenten har fått upp ögonen för hållbar förvaltning. Hela 58 procent av kapitalet i PPM-systemet är placerat i fonder som har M/E-märkning. Med tanke på det ökade intresset för hållbara fonder, tros denna siffra fortsätta att öka under de närmaste åren.
Värt att notera är att alla fonder lägger viss vikt vid hållbarhet, men att så kallade etiska fonder generellt sett undviker att placera i ett antal branscher som exempelvis tobaksindustrin och alkoholindustrin. I premiepensionssystemet gör Pensionsmyndigheten ingen skillnad på dessa vitt skilda perspektiv. Hållbarhet är ett begrepp som innebär att företag måste ta ansvar för sin inverkan på miljön samt hantera sociala frågor. Etik å sin sida, gäller politiska åsikter och handlar om att inte investera i företag vars verksamhet anses vara moraliskt tvivelaktig.
Avkastning i hållbara fonder
Hur går det då för de hållbara fonderna när man tittar rent krasst på avkastningen? Jo, under de senaste fem åren har faktiskt avkastningen i genomsnitt varit högre i de M/E-märkta fonderna jämfört med andra fonder, 6,1 procent respektive 4,7 procent. Under de senaste tre åren har hållbara aktiefonder ökat i värde med i genomsnitt 47 procent, att jämföra med en värdeökning på i snitt 42,7 procent för övriga aktiefonder.
En anledning till detta tros vara att fonder med M/E-märkning vanligtvis placerar i fondkategorier som placerar på aktiemarknader som har en bra utvecklingskurva, till exempel den svenska aktiemarknaden, men inte är lika aktiva på tillväxtmarknaderna som övriga fonder. Tillväxtmarknaderna har på senare tid i genomsnitt inte haft en lika positiv värdeutveckling som de mer etablerade aktiemarknaderna.
Även bland blandfonder, det vill säga fonder som handlar med både aktier och räntor, och generationsfonder vars inriktning över tid förändras beroende på spararnas ålder, hade de hållbara fonderna enligt en undersökning en mer positiv avkastning än motsvarande fonder utan M/E-märkning. Undantaget som bekräftar regeln, är räntefonderna. De hållbara räntefonderna hade en genomsnittlig värdeökning på 4,3 procent under en treårsperiod, medan de räntefonder som saknade denna märkning i snitt hade stigit med 9,3 procent. Även om man istället tittar på utvecklingen under en femårsperiod, hade räntefonderna utan hållbarhetsmärkning en mer positiv värdeutveckling än de hållbara räntefonderna.
En förklaring till att räntefonder utan hållbarhetsmärkning presterar bättre än hållbara räntefonder, är att de omärkta räntefonderna ofta är utländska sådana som investerar i obligationer som ges ut av företag med en lägre kreditvärdighet. Dessa kan potentiellt sett ge en högre avkastning än svenska hållbarhetsmärkta räntefonder, vilket uppenbarligen också har varit fallet under de senaste åren.
Hållbarhet är på tapeten
Det är inte bara när det gäller fondförvaltning som hållbarhet är en het trend. Vi konsumenter lägger allt större vikt vid hållbarhet även när vi handlar andra tjänster och produkter, som exempelvis mat och bilar. Andelen hållbara fonder i PPM-systemet har ökat från 15 procent 2013 och 2014 till 23 procent 2015, och 24 procent i september 2016. Motsvarande siffra 2011 och 2013 var 13 procent, 2010 12 procent, 2009 9 procent och 2008 10 procent.
De tio största fonderna med hållbarhetsmärkning vid årsskiftet 2015/2016 var:
- AP7 Såfa (det statliga förvaltningsalternativet) 272 miljarder kronor
- AMF Aktiefond Sverige 18 miljarder kronor
- AMF Aktiefond Världen 15 miljarder kronor
- Allra Strategi Lagom 11 miljarder kronor
- Nordea Generationsfond 60-tal 11 miljarder kronor
- Nordea Generationsfond 50-tal 10 miljarder kronor
- Nordea Generationsfond 70-tal 9 miljarder kronor
- SPP Generation 60-tal 9 miljarder kronor
- SPP Generation 50-tal 8 miljarder kronor
- AMF Balansfond 8 miljarder kronor